Geiger och Marsden tittade med mörkeradapterade ögon på scintillationer från alfapartiklar på en skärm. Och de fann att antalet scintillationer berodde på avlänkningsvinkel exakt som man skulle förvänta sig vid spridning av en Coulombpotential av +79e.
Hur stort var då området som denna stora laddning befann sig i? Man kan hitta svaret med en enkel överslagsberäkning om man utgår från atomer. Projektilernas kinetiska energy var ungefär 5 MeV, det vill säga en miljon gånger större än bindningsenergier för valenselektroner. Dessa valenselektroner finns mest vid atomens utkanter, ungefär 1 Å från kärnan. Kärnladdningen är typ 100 gånger större än elementar laddning, alltså når alfapartiklar 106/102 = 104 gånger längre in. En guldkärna måste vara mindre än ungefär 10-14 meter.
Länkar: Lektion om Rutherfordspridning av Michael Fowler.
Simulering av Rutherfordspridning (en PhET java applet)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar